Freud och kokainet

"Efter att man tagit kokain upplever man en speciell upprymdhet och lätthetskänsla" skrev Sigmund Freud 1884 i sin avhandling "Över Coca". Som ung medicinare trodde han mycket på det vita pulvrets läkande kvaliteter. Freud testade drogen på sig själv, sina kollegor och studenter.

Två nya amerikanska böcker, som utkommit under våren, har ambitionen att fördjupa förståelsen om Freuds kokainbruk.

I FREUD ON COKE menar författaren David Cohen att Freud inte alls slutade använda kokain 1887 - vilket han hävdade själv - utan att bruket var livslångt och påverkade den psykoanalytiska metoden i grunden. Det kan väl inte vara en slump att den första drömmen i Drömtydning innehåller kokain ?
Hm, man kan ju stilla fundera över hur den psykoanalytiska teorin skulle ha sett ut om inte kokainet funnits med i bilden...

I AN ANATOMY OF ADDICTION av Howard Markels beskrivs kokanismen som central för Freuds vetenskapliga genombrott. Det var i sitt experimenterande med kokain som han för första gången involverade sina egna känslor och erfarenheter i sina vetenskapliga observationer.
Markel menar att Freud var som bäst när han var introspektiv. Men om kokainet var välgörande för hans unika tänkande, var det sämre för en del av hans patienter som introducerades till att ta drogen som "medicin". Några av dem drabbades av allvarliga kokainpsykoser och avled i sviterna av missbruket.

I en äldre avslöjande bok FREUDIANSKA LÖGNER (Mensonges freudiens Histoire d”une désinformation séculaire) av Jacques Bénesteau, klinisk barnpsykiater i Toulouse, tas Freuds kokainmissbruk också upp + en rad andra mindre smickrande bevis på hans "fixande och trixande" med testresultat och fallbeskrivningar.

Kanske dags att lägga den gode Freud åt sidan...