Citronstjärnor och kanelkransar...och en helt annan längtan

Veckan före jul hade mamma Karin med sig den här boken till mig. Min farmor Annas kokbok från 1912.
Det är en vältummad skrivbok med vaxdukspärmar. Bladen är gulnade och sköra, och de snirkliga vackra bokstäverna för mig tillbaka till en annan tid. En helt annan värld.

Anna Gustafson föddes 1891. Hennes föräldrar Karl och Anna hade året innan flyttat från Lau till gården Björke i Norrlanda. Där skulle hon sen leva hela sitt liv.

Jag lärde aldrig känna min farmor på riktigt. Jag var fem år när hon dog 1964. Men jag minns hur hon bjöd mig på röd saft och goda kakor i sitt lilla kök på övervåningen i huset. Hon hade mjuka händer och en lång fläta som en kringla på huvudet. Hon var mycket vacker ! På foton från hennes ungdom anar man en kvinna med stor integritet, som inte böjde sitt huvud inför vare sig fotograf eller överheter.

1912 gick hon alltså på hushållsskola i Visby, och nåt år senare for hon till Stockholm och gick sömmerskeskola. Hon återvände sen till Gotland,  och 1920 gifte hon sig med min farfar Johan.
Han kom från gården Mangsarve i Norrlanda, där han växt upp tillsammans med två biologiska syskon och flera fostersyskon.
Farmor var 29 år när hon gifte sig, gammal med den tidens mått mätt.

Jag har de här dagarna sen boken kom till mig funderat mycket över hennes liv. Hennes val i livet. Hennes möjligheter till val... Hon var en bonddotter med läshuvud. Det kostades på utbildningar för henne, både i Visby och i Stockholm, något som måste ha varit ovanligt för en ung kvinna född på landsbygden på den tiden. Jag undrar vad hon egentligen hade velat göra. Har en känsla av att hon velat bli lärare. Vet inte riktigt varför den känslan kommer till mig, men jag anar i hennes skrivbok en längtan större än matlagning och sömnad.
Längst bak i boken finns ett knippe dikter, som ångar av kärlek, vemod och stark lust. Det säger så mycket mer om henne. Åh, vad jag skulle vilja veta !

Som jag önskar att jag kunde fånga in henne ! Få sitta ner med henne. Prata. Fråga. Få möjlighet att förstå hennes verklighet, hennes val, hennes längtan...

Som nånslags tribute till henne har jag till den här julen bakat citronstjärnor och kanelkransar från recept i hennes tummade kokbok. De blev alldeles utsökta, och jo, de smakade en annan tid, och en helt annan längtan...